Anni Lööf lär åter avgöra vem som regerar efter nästa val och det troligaste valresultatet innebär att Nyamko Sabuni misslyckas med att hålla Liberalerna kvar i riksdagen. Detta är i alla fall vad en miljon simuleringar av valresultatet säger så här nio månader innan valet.
Inledning
Inför förra riksdagsvalet publicerads här en simulering och analys av hur valet 2018 kunde gå. Modellen förutsåg rätt väl valresultatet och den efterföljande regeringsbildningen. Med nio månader kvar till valet är det därför dags att se vad modellen säger om valet 2022.
Modellen som används här beskrivs i detalj i metoddelen i inlägget inför valet 2018 men i korthet bygger den på fyra antaganden:
- Varje parti har lika stor sannolikhet att tappa väljare som de har att vinna väljare.
- Opinionsförändringarna framåt kommer att se ut ungefär på samma sätt som opinionsförändringarna som redan har skett denna mandatperiod.
- Stödröster kan acceptabelt väl förutsägas med en formel, beskriven här.
- Inget ytterligare parti kommer att komma in i riksdagen detta val.
Modellen är som alla modeller en förenkling. Alla modeller har fel, men vissa modeller är användbara. Syftet nu likt 2018 är inte att med exakthet förutsäga sannolikheten för olika valutfall utan istället att vara bas för en diskussion och analys av vad vi kan förvänta oss efter valet.
Resultat
Bilden ovan visar fördelningen av de mandat olika partier kan tänkas få på valdagen baserade på en miljon simuleringar. Resultatet i sig säger inte något enormt anmärkningsvärt. I 94 procent av simuleringarna blir Socialdemokraterna största partiet vilket är väntat. Och det är närmast jämt skägg om M eller SD blir näst största parti. Det exakta resultatet är att i 52 procent av simuleringarna kommer SD att vara större än M och i 48 procent av fallen är M störst.
För de tre partier som riskerar att falla ur riksdagen, KD, MP och L så klarar KD spärren i 90 procent av fallen, MP i 66 procent av fallen och L i 44 procent av fallen. Liberalerna har därmed något sämre chans än en slantsingling och det troligaste resultatet är därmed att de inte klarar riksdagsspärren. Miljöpartiet har däremot ungefär samma chans som du har att slå en trea eller högre med en vanligt tärning, därmed är det troligaste resultatet att de klara riksdagsspärren
Det är så klart svårt att säga hur väl de här sannolikheterna att klara riksdagsspärren motsvarar verkligheten. Men eftersom det går att spela på om MP eller L kommer klara riksdagsspärren eller ej så kan vi använda oddsen som spelbolagen satt för att se om de stämmer någorlunda med simuleringens resultat.
I skrivande stund ger Unibet oddsen 1.85 på att L får under fyra procent och 1.85 på att L får över fyra procent. Omvandlat till sannolikhet betyder det 54 procent chans att L klarar spärren och 54 procent att L faller ut. Simuleringens resultat att det är 56 procent chans att L faller ur riksdagen är därmed relativt nära.
För MP ger Unibet oddsen 2.4 på att MP får under fyra procent och 1.5 på att MP får över fyra procent. Omvandlat till sannolikhet betyder det 66 procent chans att MP klarar spärren och 42 procent att MP faller ut. Simuleringens resultat att det är 66 procent chans att MP klarar riksdagsspärren är därmed samma som oddsen ger.
Unibet och modellen är därmed rätt samstämmiga i vilken chans de ger L och MP att klara riksdagsspärren. Vilket i alla fall antyder att modellen inte är helt ute och cyklar.
Regeringsalternativ
Baserat på utfallet per parti följer här nedan en diskussion om olika tänkbara regeringsunderlags möjlighet att kunna ligga till grund för en regering.
Notera här att vi i diskussionen just talar om regeringsunderlag, inte om regeringar. Regeringsunderlag är här de partier på vars mandat en regerings regeringsinnehav lutar. Exakt hur regering ser ut kan sedan variera.
Nuvarande Regeringsunderlag
Nuvarande regeringsunderlag bestående av S, C, MP och V, det vill säga de fyra partier som valde att släppa fram Magdalena Andersson som statsminister, får i 77 procent av simuleringarna behålla den majoritet i riksdagen som de idag har. Möjligheten att få egen majoritet blir något sämre om MP faller ur riksdagen. I de fallen så får S, C och V majoritet i 68 procent av simuleringarna.
Om dessa fyra partier kan hålla ihop så finns därmed en god chans att nästa regering vilar på samma underlag som nuvarande. Utmaningen för den i så fall troliga regeringsbildaren Magdalena Andersson blir därmed att få Centerpartiet och Vänsterpartiet att sammarbeta. Det är något oklart om utmaningen blir större eller mindre i de 23 procent av fallen där MP faller ur riksdagen men S, C och V har egen majoritet. Visserligen skulle ett parti färre vid förhandlingsbordet kunna förenkla, men samtidigt skulle det göra samarbetet mellan C och V mer uppenbart för väljarna vilket skulle göra det svårt för C att hävda att man inte ingick i ett vänsterblock.
Högeroppositionen
Nuvarande högeropposition bestående av M, L, KD och SD får egen majoritet i 23 procent av simuleringarna. Och i de fall där L inte klarar riksdagsspärren så har M, KD och SD bara 13 procent chans att få egen majoritet.
Med en majoritet i ryggen så finns så klart en god chans att bilda en regeringen baserad på stöd av M, L, KD och SD, frågan är dock vem som ska bli regeringsbildare? I de fall där nuvarande högeropposition får majoritet så är det nämligen bara i 19 procent av fallen som M är större än SD. Resultaten där högern får en majoritet sammanfaller nämligen med att SD gör ett relativt bra val, ofta på bekostnad av S (något som visas av att medianresultatet för S sjunker till 97 från 109 mandat i de fall där högeroppositionen får majoritet).
Skulle SD bli större än M så kommer SD ha en stark förhandlingsposition vilket riskerar att göra de något mer ambivalenta L mindre benägna att stödja en regering med M och SD. Problemet för M och SD är dock att utan L så får bara M, SD och KD egen majoritet i 8 procent av simuleringarna. Något som kan göra läget än mer komplicerat är att i 37 procent av de fall där M, L, KD och SD får majoritet så vilar den majoriteten på bara tre mandat eller mindre. Detta gör att ett uppror inom L kan räcka för att förhindra en högerregering från att tillträda.
Skulle M, L, KD och SD inte få egen majoritet så är ändå inte möjligheterna uttömda för att bilda en regering med dessa partier som regeringsunderlag. I hela 73 procent av simuleringarna så blir M, L, KD och SD större än S, V och MP vilket betyder att exemplevis en moderatledd regering med stöd av L, KD och SD skulle kunna tillträda och regera bara man kunde övertyga C om att släppa fram en sådan regering. I 58 procent av fallen är M, KD och SD större än S, V och MP vilket betyder att en moderatledd regering i dessa fall inte ens behöver aktivt stöd av C och L för att kunna regera.
Under denna mandatperiod har Centerpartiet inte varit villig att släppa fram en moderatledd regering som vilar på ett aktivt stöd av Sverigedemokraterna. Det är dock möjligt att om förhandlingar att få ihop ett regeringsunderlag baserat på S, C, MP och V kollapsar så kan C tycka att det är bekvämare att släppa fram, och därefter gå i opposition mot, en moderatledd regering stödd av Sverigedemokraterna än att stödja en socialdemokratiskt ledd regering där Centerpartiet tvingas till ett samarbete med Vänsterpartiet.
Rödgröna
Ett regeringsunderlag som definitivt inte bör uteslutas är ett baserat på S, V och MP. Visserligen får ett sådant samarbete bara majoritet i 5 procent av simuleringarna vilket gör att en majoritet får ses som klart mindre troligt. Däremot får S, V och MP fler mandat än M, L, KD och SD i 25 procent av alla simuleringar och i 40 procent av fallen är man större än M, KD och SD.
I de fall där S, V och MP är större än M, L, KD och SD räcker det med att C är villig att släppa fram Magdalena Andersson som statsminister åter igen, för att hon ska kunna regera med stöd av S, V och MP. Centerpartiet skulle då kunna gå i opposition och slippa att både sammarbeta med V eller med SD.
Skulle S, V och MP bara bli större än M, KD och SD så kommer S, V och MP fortfarande kunna tillträda bara C är villig att lägga ner sina röster. Detta eftersom det bara är i 0,03 procent av alla simuleringar som S, V och MP blir större än M, KD och SD men M, L, KD och SD får egen majoritet och därmed möjlighet att stoppa Magdalena Andersson från att tillträda som statsminister. Möjligheten för Magdalena Andersson att regera under dessa omständigheter skulle då bygga på att M, L, KD och SD inte går samman och lägger gemensamma budgetar.
S och M
Möjligheten att kunna regera för en regering byggd på ett samarbete mellan S och M är egentligen utmärkta. I 59 procent av simuleringarna får en sådan regering egen majoritet, och i 82 procent av fallen får S och M så många mandat att det räcker med stöd från riksdagens minste parti för att att man ska samla en majoritet.
Problemet med att bygga en regering som vilar på S och M är snarast att S och M är väldigt bekväma med att ha varandra som motståndare och det skulle krävas mycket för att både S och M ska se ett sådant samarbete som det minst dåliga. En väldigt komplicerad regeringsbildning skulle dock kunna göra ett sådant samarbete mer lockande, särskilt om S och M då har egen majoritet och därmed möjlighet att i alla fall få till en stark regering.
En sådan situation är också inte helt osannolik. I 47 procent av simuleringarna så får S och M egen majoritet samtidigt som varken ett samarbete mellan M, L, KD och SD eller ett samarbete med S, V och MP får egen majoritet. Det vill säga realistiska alternativen till en regering med stöd av S och M, antingen är att S lyckas övertyga C att sammarbeta med V eller att M lyckas övertyga C att släppa fram en regering som är beroende av SD. Båda dessa alternativ har så klart en risk att inte vara möjliga helt enkelt för att C vägrar, och då kan kanske en regeringen byggd på S och M vara mer lockande än ett extra val.
C, L, MP och S
Efter mycket vånda och otaliga presskonferenser lyckade till slut en regering byggd på C, L, MP och S tillträdda 2019. Detta samarbetet sprack under dramatiska former sommaren 2021. Det är därmed inte särskilt troligt att detta samarbete går att återuppliva, men skulle en revolt nom L göra det möjligt så har ett sådant samarbete viss chans. I 40 procent av fallen skulle C, L, MP och S vara större än M, KD och SD vilket skulle göra att man kunde regera under samma förutsättningar som efter 2019. Problemet skulle då vara att tillträda eftersom V sannolikt inte åter igen skulle släppa fram en sådan regering. Då återstår de 7 procent av fallen där C, L, MP och S får egen majoritet och därmed skulle kunna få till en klart mer stabil regering. Ett regeringsunderlag av det här slaget får därmed ses som mindre troligt, men inte uteslutet.
C, M, KD och SD
Under mandatperioden har L gjort en helomvändning i sin inställning till samarbete med SD. Från att ha uteslutit en regering som är beroende av SD så går man nu till val med detta som sitt huvudalternativ. Om det går att få C att på samma sätt ändra åsikt så skulle en regering med stöd av C, M, KD och SD ha mycket goda chanser att kunna regera. I hela 83 procent av simuleringarna får ett sådant regeringsunderlag egen majoritet. I 60 procent av fallen får man majoritet samtidigt som en regering med stöd av M, L, KD och SD inte får det.
Sett till möjligheten att få egen majoritet så finns det inget annat alternativ som tagits upp här som har bättre chans än detta alternativ. Svårigheten att få till detta regeringsalternativ handlar då helt om att få C att ändra sig. Och eftersom detta varit ett regeringsalternativ som varit fullt möjligt under hela denna mandatperiod och C ändå inte lockats av det tycks möjligheten att få C att ändra sig vara små.
Möjligen kan C vara lite lättare att få att ompröva sitt motstånd mot en moderatledd regering som är beroende av SD om C inte tvingas till att aktivt stödja den regeringen. I 58 % av de fall där C, M, KD och SD får egen majoritet så är samtidigt M, KD och SD större än S, V och MP vilket innebär att en moderatledd regering skulle kunna regera med aktivt stöd av KD och SD och endast behöva släppas fram av C. Dock är detta åter egentligen inget som skiljer mot nu. Redan idag har M, KD och SD fler mandat än S, V och MP samtidigt som C, M, KD och SD har majoritet. Detta har åter inte lockat C till att släppa fram Ulf Kristersson som regeringsbildare. Men om C efter valet tvingas välja mellan detta eller att samarbete med V så kanske C omprövar sitt motstånd.
Osannolika alternativ
Alliansen
Möjligheten för den gamla Alliansen bestående av M, L, C och KD att återuppstå och åter regera får anses som närmast obefintliga efter nästa val. I endast två procent av simuleringarna får M, L, C och KD fler mandat än S, V och MP och i endast fyra av en miljon simuleringar får M, L, C och KD egen majoritet en närmast obefintlig sannolikhet med andra ord.
Alliansen och MP
Möjligheten för en regering baserad på den gamla Alliansen samt MP är klart bättre än en regering med endast Alliansen. Dock är detta mest av akademiskt intresse, visserligen är M, L, C, KD och MP större än S och V i 36 procent av alla simuleringar men endast i två procent av fallen är man större än S och SD vilket gör att möjligheten att få igenom en budget hänger på att SD inte röstar med S. Detta givetvis förutsatt att en sådan regeringen ens får tillträda. Sannolikheten att ett sådant regeringsunderlag är också något bättre än för Alliansen, men det är bara 85 av en miljon simuleringar som detta sker, vilket fortfarande är en närmast obefintlig sannolikhet.
S, C och KD
S, C och KD kan tänkas vara ett något udda samarbete men ute i kommunerna fungerar detta samarbete tämligen väl. Sakpolitiskt vore det antagligen möjligt om än svårt att få till en regering baserad. Frågan blir dock åter av akademisk intresse eftersom en regering baserad på detta underlag endast har tre procents chans att få egen majoritet. Och endast i två procent av fallen får ett sådant regeringsunderlag majoritet utan att M, L, KD och SD också får majoritet, ett alternativ som sannolikt är mer lockande för KD.
Slutsatser
Till skillnad från förra valet så är sannolikheten, enligt den här modellen, relativt god för att en regeringsbildning blir förhållandevis enkelt. I 28 procent av simuleringarna får antingen S, V och MP eller M, L, KD och SD en egen majoritet vilket därmed möjliggör en regering baserad på något av dessa alternativ. Den här chansen är alltså något större än att singla klave två gånger i rad.
Det troligaste resultatet är dock att en regeringsbildning inte blir enkel och att i de fall där Socialdemokraterna och Moderaterna inte samlar sig bakom en regering, så är det Centerpartiet som avgör vilken regering som i så fall kan bildas. Och att Centerpartiet i dessa fall antingen har att välja mellan ett regeringsunderlag inkluderande Sverigedemokraterna eller ett där Centerpartiet måste samarbete med Vänsterpartiet.
En ytterligare mycket tydlig slutsats är att enda realistiska alternativet till en regering med stöd av S är en regering med stöd av både M och SD.
Metodändringar
Jämfört med simuleringen 2018 har bara två större förändringar gjorts. Det ena är att stödröster numera kommer från partier baserat på hur många väljare i varje parti som enligt SCB:s novembermätning har det parti som behöver stödröster som sitt näst bästa parti. Detta ersätter modellen där stödröster tas proportionerligt från varje parti i ett block. Skälet till ändringen är att det är rimligt att tro att exemplevis väljare som annars skulle röstat på SD kommer vara mer villiga att stödrösta på KD än på L. Ändringen avspeglar därmed detta på ett bättre sätt en att ta proportionerligt från varje block.
Den andra ändringen är att stegen i den random walk som är basen för simuleringen är ökat till 88 dagar från tidigare 21, 28 och 35 dagar.