Poll of polls

Nästa statsminister heter Andersson (S) om inte Kristersson (M) lyckas locka över Hatt (C). Och Mohamsson (L) riskerar att bli den som leder Liberalerna ut ur riksdagen, kanske i sällskap av Busch (KD). Det är i alla fall vad en miljon simuleringar av valresultatet säger så här ett år innan valet.

Inledning

Ett år kvar till valet och därmed är det dags att åter igen sparka igång min gamla metod för simulering av valresultat.

Modellen som används är samma som inför valet 2022 och beskrivs i mer detalj i metoddelen i inlägget inför valet 2018 men i korthet bygger den på fyra antaganden:

• Varje parti har lika stor sannolikhet att tappa väljare som de har att vinna väljare.
• Opinionsförändringarna framåt kommer att se ut ungefär på samma sätt som opinionsförändringarna som redan har skett denna mandatperiod.
• Stödröster kan acceptabelt väl förutsägas med en formel, beskriven här, med korrigeringen som beskrivs här.
• Inget ytterligare parti kommer att komma in i riksdagen detta val.

Modellen är som alla modeller en förenkling. Alla modeller har fel, men vissa modeller är användbara. Syftet nu som tidigare är inte att faktiskt förutsäga hur valresultatet kommer att se ut, utan att vara en bas för diskussioner om vad vi kan vänta.

Resultat

Bilden ovan visar fördelningen av de mandat olika partier kan tänkas få på valdagen baserade på en miljon simuleringar. Resultatet i sig säger inte något enormt anmärkningsvärt.

Störst parti förväntas S bli, följt av SD och därefter M.

För partierna närmast riksdagsspärren säger modellen att KD har 76 procent chans att få mandat, C 95 procent och L har 48 procent. Att liberalerna har så hög chans trots sitt usla läge bygger helt på möjligheten till stödröster. Risken att både L och KD ramlar ur riksdagen är 17 procent.

Regeringsalternativ

Baserat på utfallet per parti följer här nedan en diskussion om olika tänkbara regeringsunderlags möjlighet att kunna ligga till grund för en regering.

Notera här att vi i diskussionen just talar om regeringsunderlag, inte om regeringar. Regeringsunderlag är här de partier på vars mandat en regerings regeringsinnehav lutar. Exakt hur regering ser ut kan sedan variera.

Nuvarande Regeringsunderlag

Givet opinionsläge ett år före valet förväntas nuvarande regeringsunderlag bestående av M, L, KD och SD, inte få egen majoritet efter nästa val. I de fall som högern får majoritet är sannolikheten SD fortsatt är störst parti runt 94 procent. Likt förra valet så sammanfaller alltså Tidölagets chans att få majoritet med att SD gör ett bra val.

Chansen att M, L, KD och SD blir större än de rödgröna partierna (S, V och MP) är däremot 29 procent, vilket öppnar för en möjlighet att fortsätta som en minoritetsregering om man kan övertyga Centerpartiet att släppa fram en regering baserad på detta underlag.

Oppositionen

Nuvarande opposition förväntas få majoritet efter nästa val i 94 procent av fallet vilket ger oppositionen en god möjlighet att kunna bilda regering om man kan komma överens. Svårigheten i detta är dock att lyckas få C och V att sammarbeta. Det är dock främst i de 58 procent av fallen där S, C, MP och V får egen majoritet men S, V och MP inte får det, som det kan bli nödvändigt att få till ett samarbete mellan både C och V.

Rödgröna

Ett regeringsunderlag som definitivt inte bör uteslutas är ett baserat på S, V och MP. Ett sådant samarbete bara majoritet i 36 procent av simuleringarna och i hela 70 procent av simuleringarna är man större än nuvarande regeringsunderlag.

Detta öppnar dels för en ren majoritetsregering men också för en minoritetsregering om C är villig att släppa fram Magdalena Andersson som statsminister för att regera med stöd av MP och V. Centerpartiet skulle då kunna gå i opposition och slippa att både sammarbeta med V och SD.

S och M

Möjligheten att kunna regera för en regering byggd på ett samarbete mellan S och M är som förväntat utmärkta. I 68 procent av simuleringarna får en sådan regering egen majoritet.

Problemet med att bygga en regering som vilar på S och M är snarast att S och M är väldigt bekväma med att ha varandra som motståndare och det skulle krävas mycket för att både S och M ska se ett sådant samarbete som det minst dåliga. En väldigt komplicerad regeringsbildning skulle dock kunna göra ett sådant samarbete mer lockande, särskilt om S och M då har egen majoritet och därmed möjlighet att i alla fall få till en stark regering.

En sådan situation är också inte helt osannolik. I 33 procent av simuleringarna så får S och M egen majoritet samtidigt som varken ett samarbete mellan M, L, KD och SD eller ett samarbete med S, V och MP får egen majoritet. Det vill säga realistiska alternativen till en regering med stöd av S och M, är antingen är att S lyckas övertyga C att sammarbeta med V eller att M lyckas övertyga C att släppa fram en regering som är beroende av SD. Båda dessa alternativ har så klart en risk att inte vara möjliga helt enkelt för att C vägrar, och då kan kanske en regeringen byggd på S och M vara mer lockande än ett extra val.

C, L, MP och S

Att C, L, MP och S åter skulle samlas för att regera Sverige är kanske inte det mest förväntade, givet hur svårt samarbetet var sist det begav sig. Möjligheten finns dock att denna gång är annorlunda. I 42 procent av simuleringarna får nämligen C, L, MP och S egen majoritet vilket klart skulle förenkla ett samarbete jämfört med det minoritetssamarbete som efter stora våndor bildades 2019 kollapsade 2021.

C, L, M, KD och SD

Inför förra valet gjorde L gjort en helomvändning och bestämde sig för att samarbete med SD. Om det går att få C att på samma sätt ändra åsikt så skulle en regering med stöd av C, L, M, KD och SD ha goda chanser att kunna regera. I hela 64 procent av simuleringarna får ett sådant regeringsunderlag egen majoritet.

Svårigheten att få till detta regeringsalternativ handlar helt om att få C att ändra sig. Det är möjligt att bytet av partiledare för C skulle göra denna konstellation mer trolig än under tidigare partiledare.

Alternativt så kanske det kan vara lite lättare att få C att ompröva sitt motstånd mot en moderatledd regering som är beroende av SD om C inte tvingas till att aktivt stödja den regeringen. I 29 procent fallen så får C, L, M, KD och SD egen majoritet samtidigt som M, L, KD och SD större än S, V och MP vilket innebär att nuvarande Tidöregering skulle kunna regera vidare med aktivt stöd av M, L, KD och SD och endast behöva släppas fram av C.

S, C och MP

Ett alternativ för Magdalena Andersson skulle kunna vara att bilda en regering med stöd av C och MP. En sådan regering får egen majoritet i 16 procent av simuleringarna vilket är större chans än vad nuvarande regeringsunderlag har till en majoritet. I totalt 58 procent av fallen skulle detta underlag vara större än M, L, KD och SD vilket skulle öppna för en minoritetsregering givet att V vore villig att släppa fram en sådan.

S med stöd av V, MP, C och L

Det är inte särskilt troligt att S, C, L, MP och V tillsammans skulle ingå i ett gemensamt regeringssamarbete, det vore svårt nog att få ihop fyra av dessa partier så fem är klart osannolikt. Dessutom är det svårt att se något fall där detta vore nödvändigt. Däremot har alla dessa fem partier ingått i regeringssamarbeten med en statsminister från S.

En möjlighet som inte ska underskattas är att S eller S och ytterligare ett parti, exempelvis MP, kan bilda en minoritetsregering som styr med hjälp av hoppande majoriteter. I 68 procent av simuleringarna finns en möjlighet för S att få till en majoritet med S, C, MP och V men man har samtidigt möjligheten att få till en pluralitet med S, C L och MP och med S, MP och V. Det vill säga i de fallen man inte kan få C och V att båda stödja ett förslag, så kan man istället få igenom förslaget med bara ett av dessa partier så länge det kvarvarande C eller V inte gör upp med M, KD och SD om att stoppa förslaget.

I 20 procent av fallen är möjligheten till detta ännu starkare eftersom det finns en möjlighet att få till en majoritet med hjälp av S, MP och V och en annan möjlighet är att få en majoritet med stöd av S, MP, L och C. I en sådan situation skulle en regering baserad på S och MP kunna välja fritt i varje fråga om de vill stödja sig mot L och C eller mot V.

Slutsatser

Baserat på denna modell så är det osannolikt att Tidöregeringen ska kunna regera vidare med sin nuvarande majoritet. Hoppet och möjligheten för Kristersson att fortsätta regera hänger därmed på att få med sig även C, antingen för att få till en majoritetsregering med C, L, M, KD och SD eller att regera vidare med nuvarande Tidölag men då i minoritet.

Det är dock inte särkilt troligt att C skulle vara villig att sätta sig i ett direkt samarbete med SD. C kan bara titta på hur det gått för L för att inse att ett sådant samarbete sannolikt skulle skada C framåt. Det är däremot antagligen mer sannolikt att C skulle kunna gå med på att släppa fram en M, KD och L regering som stödjer sig på SD för att få igenom sin budget. En sådan minoritetsregering skulle låta C slippa ett samarbete med både V och SD, samtidigt som C skulle ha möjligheten att när som helst fälla Kristerssons regering om SD får för stort inflytande.

Om centerpartiet inte kan lockas över till detta, eller C, L, M, KD och SD inte får majoritet då återstår i stort sett bara en regering med Magdalena Andersson som statsminister. Här finns både möjligheter och utmaningar för Andersson.

Det är väldigt stor sannolikhet att nuvarande opposition får majoritet efter valet, det kan däremot bli svårare att få till en regering. I 32 procent av fallen där oppositionen får majoritet så har Andersson en majoritet antingen till höger i form av S, MP, C och L eller en majoritet till vänster i form av S, V och MP. I 20 procent av fallen har hon faktiskt båda alternativen att välja på. Men i 17 procent av fallen så blir det knivigt. Då kan en majoritet varken bildas med S, MP, C och L eller med S, V och MP och möjligheten att släppa fram en regering med stöd av M, KD, L och SD är samtidigt stängd för C om inte C ingår i regeringen själv.

Slutord

Så hur mycket ska man då bry sig om en sådan här simulering? Inte särskilt mycket är svaret. Problemet med en sådan här modell ligger i antagandena att väljarnas beteenden framåt kan modelleras utifrån statistisk data om hur de agerat förut. Det är givetvis fel. Opinionen följer inte en random walk, partier har möjlighet att lära sig och ändra sitt beteende, så har även väljarna.

Men detta gör inte att sådan här modeller är värdelösa. Istället visar den hur läget ser ut idag och fram mot valet om partierna inte gör något. Exempelvis, om Kristersson inte vill vara beroende av Hatt för att fortsätta regera så behöver han och hans regering göra något som drastiskt ändrar nuvarande opinionsläge.

Sifo och Skop har inför upploppet av detta val börjat med dagligt uppdaterade opinionsmätningar, så kallade tracking polls. Dessa mätningar går till så att man tillfrågar väljare varje dag hur de tänker rösta, och använder svaren från de senaste X dagarna för att fastställa opinionsläget. Detta innebär att den publicerade mätningen en dag i huvudsak bygger på samma data som föregående mätning, vilket skiljer en tracking poll från en traditionell opinionsmätning där varje mätning bygger på nya data.

För att inte ge de dagliga tracking polls för mycket vikt i poll of polls har det krävts en mindre ändring av modellen. Ändringen innebär att mätningar från samma institut som överlappar viktas ner med antalet överlöpande mätningar.

Exempelvis om Sifo har två mätningar som ligger över 25 augusti så viktas varje mätning från sifo ner till hälften för den 25 augusti. Skulle Sifo istället ha tre mätningar över den 25 augusti så viktas varje mätning från Sifo ner till en tredjedel för den dagen.

Opinionsmätningarna kommer tätare och tätare och därmed känns det åter dags att skruva lite på modellen bakom pollofpoll.se.

Modellen har tidigare hanterat opinionsmätningar som punktskattningar. Det vill säga modellen har hanterat opinionsmätningar så som om de mätt opinionsläget för en viss dag. I detta fall den dag som infaller mitt emellan den dag opinionsmätningen påbörjades och den dag den avslutades.

Uppdateringen av modellen innebär att opinionsundersökningarna istället hanteras som en serie mätningar, en för varje dag från mätningens början till dess slut. En metod som även används av Botten Ada. I grafen syns detta genom att mätningarna inte längre representeras av ett kryss utan numera av en tun linje från början av mättningen till dess slut.

Fördelen med detta sätt att hantera mätningar är att det möjliggör en något mer uppdaterad bild av opinionsläget. Särskilt eftersom modellen behöver färre dagar av mätningar för att bli stabil.

Två mindre uppdateringar är gjorde.

Den första uppdateringen rör modellen för  pollofpolls.se. Tidsspannet som pollofpolls.se har använt sig av har varit plus/minus 40 dagar. Det vill säga varje mätpunkt har räknats fram baserad på opinionsdata 40 dagar framåt och 40 dagar bakåt, det vill säga ett totalt tidsspann på 81 dagar (medräknat mätpunkten). Eftersom de sista ändpunkterna av naturliga skäl inte har någon mätning 40 dagar framåt att titta på (pga att dessa datum ännu inte inträffat) så har ändpunkterna kompenserat genom att förlänga tidsspannet bakåt så att det totala spannet fortsatt är 81 dagar.

Ett så långt tidsspann som 81 dagar skapade dock vissa problem med FI eftersom pålitlig data inte existerar så lång tid bakåt. Därtill gjorde det att den senaste tidens fall för ex Vänsterpartiet och Moderaterna antagligen underskattades. Därför har spannet kortats till 30 dagar framåt och bakåt, för ett totalspann på 61 dagar.

Den andra uppdateringen är rent estetisk. Att ha en interaktiv graf i form av google chart tycktes som en bra idé. Tyvärr verkade det hela inte fungera i iOS så de som surfade in via en iPhone eller iPad såg bara en tom och rätt trist blogg. Det finns säkert något bra sätt att lösa detta på men eftersom web-design inte är mitt yrke så lär sådant ta lite tid. Alltså är min klassiska bild tillbaka på framsidan. Den interaktiva bilden är istället förflyttad till fliken mer data, dit man för övrig kommer om man klickar på bilden.

Eftersom att FI lyckats ta sig in i EU-parlamentet och dessutom närmat sig opinionsstöd som skulle kunna bära dem hela vägen in i riksdagen, känns det inte riktigt bra att bara inkludera dem i gruppen övriga partier. Därför är numera pollofpoll.se uppdaterad så att även stödet för FI räknas ut. Så i graferna syns numera stödet för FI från och med 1 april 2014. För datum innan detta räknas FI in bland gruppen övriga.

Den här uppdatering var inte helt enkel att göra, i huvudsak därför att logaritmen av 0 är odefinierad, och modellen bakom pollofpolls.se använder sig sig av logaritmer. Men efter ett antal koppar te och viss irritation gick det att få in även FI.

En ytterligare uppdatering som gjorts är att sammanvägningen numera visas som en separat interaktiv graf, istället för som tidigare som en bild. För den som gillar de gamla bilderna så går de fortfarande att finna under fliken Mer data.

För ett år sedan var jag hemma och sjuk; vilket därmed också betydde uttråkad. I ett försöka att roa mig själv fick jag för mig att stoppade in Novus sammanställning av alla opinionsbildningar i Matlab, för vad annat ska man göra när man är sjuk. Matlab är en underbar miljö för att pröva algoritmer och matematiska eller statistiska modeller även om det har en rätt hög inlärningströskel.

Med alla opinionsmätningar tillgängliga i Matlab bestämde jag mig för att göra min egen modell för att producera så kallade poll of polls. De flesta poll of polls medelvärdesbildar över varje kalender månad. Personligen har jag alltid känt att detta är ett något godtyckligt förfarande. Vad säger exempelvis att en mätning som görs i slutet av September har mer gemensamt med en som är gjord i början av samma månad, istället för med en som är gjord i början av Oktober. Därför ville jag hitta en bättre metod.

Inspirerad av diverse poll of polls som användes i det amerikanska presidentvalet fastnade jag för locally weighted scatterplot smoothing eller LOWESS, vilket i princip kan beskrivas som itererade viktade linjär regressioner.

Så efter att under lite mer än ett år ha publicerat mina små poll of polls på twitter tänkte jag att det vara lika bra att lägga upp en sida för att visa dem. Kanske är det någon annan politisk nörd som är lika intresserad som jag av opinionsundersökningar och statistik. Och eftersom det idag kom en ny opinionsundersökning av Novus tänkte jag att det kunde passa att lansera den. Så för er som är intresserade håll till godo.